Allergiska- och ickeallergiska näsbesvär

Här kan du läsa om näsbesvär (rinit) och risker i olika yrke

Vad är rinit?

Rinit är ett samlingsnamn för allergiska- och ickeallergiska näsbesvär som orsakas av ämnen i luften som man andas in, till exempel damm. Typiskt för dessa besvär är nästäppa, nysningar, rinnande näsa, klåda i näsan och ibland näsblod. Luften till lungorna går till stor del genom näsan och allergiframkallande eller irriterande ämnen i luften kan fastna i näsan och orsaka inflammation. Den som har rinit under lång tid kan bli trött, få sömnsvårigheter och nedsatt arbetsförmåga. Många med rinit får även besvär i näsans bihålor och i ögonen eller astma. (Länk till astma)

De vanligaste orsakerna till denna typ av näsbesvär är förkylning (en virusinfektion i de övre luftvägarna inklusive näsan), överkänslig slemhinna i näsan och pollenallergi. Att röka kan öka risken för rinit. Besvären är likartade om man har fått näsbesvär av arbetet eller av andra orsaker.

Mellan 25 och 40 procent i befolkningen har rinit (utan förkylning), oavsett om den är orsakad av arbetet eller ej.

Vilka risker finns i arbetslivet?

Arbetsorsakade näsbesvär (rinit) beror på allergiframkallande eller irriterande ämnen i luften på arbetsplatsen, till exempel partiklar, damm, rök, ångor eller gaser.

Vilka riskyrken finns?

Risken för dessa näsbesvär är högre i yrken där man hanterar allergiframkallande ämnen från växt- och djurriket, till exempel i följande yrken:

  • lantbrukare (spannmål, boskap, husdjur, damm)
  • veterinär, personal på djurklinik, laboratorier, djurpark, djuraffär (djurpäls, foder, urin/avföring, damm)
  • bagare, konditor (mjöldamm, jäsmedel)
  • livsmedelsarbetare på industri eller affär (fisk, kött)
  • renhållningsarbetare (kvalster, mögelsporer, damm).

Allergiframkallande eller irriterande kemikalier eller damm finns i arbetsmiljön, bland annat i följande yrken:

  • byggnadsarbetare, betongarbetare, snickare, sågverksarbetare (trä- och annat damm)
  • målare och lackerare (di-isocyanater, härdare, lösningsmedel, slipdamm)
  • hårfrisörer (hårblekningsmedel - persulfat)
  • nagel-/ögonfransstylist (snabblim -cyanoakrylat)
  • simhallspersonal (tri-kloramin från klorerat badvatten)
  • städpersonal (städkemikalier, pudrade handskar, damm)
  • hälso- och sjukvårdspersonal (pudrade handskar, mediciner).

Lagar och regler

Arbetsgivaren har ansvar för att bedöma om arbetet innebär hälsorisker och att göra vad som behövs för att ta bort eller minska riskerna.

I vissa arbeten finns ändå risker, till exempel om man arbetar med vissa starkt allergiframkallande ämnen som snabblim med cyanoakrylat och färg/lack med di-isocyanater. Då är arbetsgivaren skyldig att ordna med medicinsk kontroll. Kravet gäller även elever under utbildning.

Hur får man ett hållbart arbetsliv?

Vad arbetsgivaren kan göra 

Arbetsgivaren har ett ansvar för att göra en analys och bedömning om arbetet innebär hälsorisker och att göra vad som behövs för att minska riskerna, till exempel:

  • Ersätta allergiframkallande och irriterande ämnen med mindre ohälsosamma alternativ.
  • Kapsla/bygga in produktionssystemet så att allergiframkallande och irriterande ämnen inte kommer ut i luften som personalen ska andas.
  • Se över ventilationen, till exempel använda punktutsug om det är nödvändigt.
  • Tillhandahålla rätt typ av andningsmask och instruktioner till personalen om inget annat hjälper.
  • Anordna medicinsk kontroll när detta krävs

Vad den anställde kan göra:

  • Välj ett yrke och arbetsplats där man i så liten utsträckning som möjligt utsätts för luftburna allergiframkallande eller irriterande ämnen.
  • Byt arbetsuppgifter till sådana utan allergiframkallande eller irriterande ämnen.
  • Prata med arbetsgivaren och eventuellt skyddsombud (Länk till Skyddsombud] om det uppstår hälsoproblem som kan bero på arbetet.
  • Använd andningsmask om det är nödvändigt (följ instruktionerna noggrant).
  • Rök inte.

Senast ändrad 2023-06-19

Publicerad: 2020-08-25

Fotograf/Illustratör: Matton